Jössen, kollar en på gamla kort är det en sjuk förändring som skett. Och iåfs, så trött so jag varit de senaste dagarna efter timmar i skogen borde sätta sina spår. Då mitt belöningssystem uppenbarligen funkar bäst med direkt feedback och belöning. Är detta jobb klockrent för mig. För även om jag är trött så är det en skön känsla. Att kunna lägga sig i sängen med en bok om ved eller vedspis eller så. Och bara känna energin laddas som en mobil på sladd.

Hela västra sidan är nu helt ren. Bara stubbar kvar. Mycket gick att spara med det mesta riset går på brännhög. Hade jag tid och plats skulle jag sparat de grövre grenarna och gjort småpinnar att elda av det. Men det finns inte nu. Omkring 50% av träden som ska ner är nere. Det enda som är lite motigt att veta är det faktum att de var de minsta träden också. Nu börjar det verkliga jobbet. De är stora, höga och tjocka. Kommer krävas två stick på varje träd och 1-2 timmars röjning av varje träd när de väl är nere. Så tempot kommer sjunka. Något jag är medveten om och sätter dagsmålen därefter.

Något som är otroligt bra, och överraskande, trots att jag vad medveten om det. Är att det nu är mycket ljusare inne i torpet. Ganska självklart när alla träd som täckt 50% av dagssolen är borta. Men det blev liksom en liten Aaahh upplevelse. Sånt gillas. Överraskningar som kan vara förväntade och ett resultat man hoppats på men som bara uppenbarar sig.

Lite tid kommer att ligga i slipning av kedja. Har nu omkring 5-6 kedjor ligger som är slut och måste slipas. Otroligt tråkigt en ändå kul att se vad man med en liten rundfil kan göra. En kompis proppsar på att jag ska fila med maskin. Så det ska testas iallafall. Är lite rädd att den äter lite mycket av kedjan och gör den obrukbar fortare.

Är det någon som läser detta som har erfarenhet av maskinslip till motorsågskedjor tas kommentarer om det gärna emot.