Så fort någon frågar mig, vad gör du om dagarna… så snubblar jag fram fönster… Det är det enda jag kan tänka på. Nästan iallafall. Ja, förutom jobb för att finansiera livskalaset. 148 kronor var driftkostnaden på boendet denna månad 🙂 Det börjar gå uppåt. Det märks att hösten är på väg.
Och så även i renoveringen. Mörkret kommer tidigare. Just nu är jag inte helt bekväm med att vara där ute i mörker. Visst, det är en helt vanlig skog. Ett helt vanligt hus. Men allt jag hittat där ute i kombination med vad jag matat hjärnan med under min uppväxt gör att osäkrat är det enda säkra.
Sista fönsterbågen är på arbetsbordet. Lite som ett slutprov. Den såg helt ok ut på plats. Nu i garaget så är de mindre ok. Fyra nya glas kommer att behövas. Eller gamla som jag tar ur innerbågarna, but still.
Utmaningen som ligger framför mig är att få till några skarvar som är större än vanligt. Trä som är mjuk bitvis fortfarande. Märker iåfs hur det hårdnar efter lite skrap. Får se vad oljan kan göra. Det viktiga jag rabblar för mig hela tiden är, det är mer viktigt att de håller ihop och lite tätt än att de ser nya och byggnadsvårdsmässiga ut! Funktion, funktion… Sen att jag sparat en sökning på blocket och försöker planera in en resa till Uppsala och Gävle för att fynda ett gäng ramar är ju mer för framtiden än nu.
Det är någon som bytt en kortsida här och var. Det syns då profilen inte har samma diameter. Något som en bara ser när en är riktigt nära. Det tråkiga är när den profilen som ska synas från insidan inte är helt hel. Det blir nog en del trixande med kittet på sina ställen för att det inte ska smeta ut över hela rutan.
Båge nummer två, den allra sista… Detta kommer inte ta 3 veckor som innan. MEN innan snön, innan snön.
Sayerbýr 