I de försök jag gör för att försöka datera torpet finns flera tillvägagångsätt. Har frågat runt bland folk jag känner med folk som har torp eller stort intresse för byggnadsformer.  Har även googlat runt en hel del för att se på andra torp och försöka läsa mig till deras årtal. Samt skaffat böcker i ämnet. Under helgerna fick jag en bok som verkligen lyfte mitt medvetande och jag kunde nu närmare få ett tidsspann på när torpet byggdes. Tänkte därför lämna det som ett boktips till någon annan som råkar snubbla förbi bloggen. Så renoveras torp & gårdar – finns att köpa på bokus för en rimlig slant.

Lite bakgrund

Det har varit lite si och så med att bestämma när uppförandet av torpet egentligen ägt rum. Dels för att grunden är som den är. Ett tillbygge. Väggarnas utformning samt hur taket är gjort. Vissa delar hör inte ihop medans andra inte stämmer med angiven tid i papper. Min nyfikenhet gör då att jag vill gå till botten med det.

Fastigheten är avstyckad -74 från en större fastighet. I en deklaration från -90 står det att nybyggnadsåret är 1909.. följt av ett frågetecken. På komplementhus står det … att betjäna stamfastighet, nybyggnadsår 1804. Grunden är av typ puts på utsidan av staplade sten. Hur golvet ligger är oklart men genom de hål jag har syns att det är staplade sten på många ställen. Väggarna är av stående timmer. Vilket verkar ovanligt. Vilket det också är beroende på årtal och geografiskt område. Taket är av spånt-flis med en beläggning av enbart plåt. Insidan sporadiskt tätat på senare tid med gullfiber.

Grunden

Efter att ha skumläst boken är det troligen en luftad grund jag har. Mer kommer visa sig när golvet är borta. Viktigas är tydligen hörnstenarna och hur resten ser ut är oftast värre till synes än det egentligen är – Skönt att veta. Och så kan man tydligen lägga lecakulor, 15-20 cm i botten för att hjälpa till med att suga upp fukt. Som sedan avdunstar vid temperaturomslag. Detta för att minska risken för fuktskador och mögel samt en trivsam miljö för insekter.

Stommen

Resvirkesstomme, alltså stående timmer. Har hittats redan på 1700-talet men fick inget större genomslag förens under 1800- och tidiga 1900-talet. Det medgav enklare hantering och friare placering av innerväggar. Rötskador är hyfsat ofarliga och även här ser de värre ut än de egentligen är – skriver de vidare i boken. Angripna bitar kan enkelt bytas. Något jag känner känns tryggt.

Innertak och yttertak

Att taket buktar in, som på mitt torp, gör inget alls. Det har förmodligen gjort så sedan det byggdes. Man kan tydligen slå på bjälkarna och genom dess klang tolka hur vida de är friska eller ej. Så det blir till att ut och banka i vår när jag inte har något vettigare för mig 🙂

Det ska verkligen bli intressant att se hur botten ser ut idag. Förutom att det finns gullfiber där nere…

I mitten på 1800-talet ökade användningen av plåttak. Tydligen först i städerna för minskad brandrisk. Logiskt. Tror dock att den plåt som ligger idag är av mer nutida variant när jag läser vidare om hur de monterade plåtarna. Dock talar åskonstruktionen för att det varit plåt av annan modell innan. En bild visar en väldigt lik bild som min vind. Stickspån heter det tydligen. Och är den del som kanske kan jämföras med vår tids takpapp. Här ska man tydligen titta noga på de bjälkar som går från väggen till nocken.

Ytterväggen

Sällsynt på 1600-talet, mer vanligt på 1700-talet och det var först under 1800-talets mitt och senare hälft som panel kom till på de enklare husen. Som jag ändå måste kalla mitt torp. Det fanns ingen exakthet i monteringen utan de tog tydligen det som fanns att tillgå.

Fönster

Dess utformning och hur de sitter ihop pendlar mellan mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Detta kräver lite mer efterforskning i hur de verkligen ser ut. Kan inte se det framför mig just nu. Och just denna del av dokumentationen är lite undermålig. Det är ju nere på detaljnivå. Vilket jag inte är på långa vägar.

Ytterdörrar

Mot slutet av 1800-talet fick många dörrar fönster. Som sedan följde dem in på 1900-talet. Ingen av de dörrar på mitt torp har fönster. Eller lås för den delen. Iallafall inte som funkar. Vilket gör att det är svårt att se om det har funnits snidade beslag vid handtag och lås.

Resultat?

Tja… Inte alls mycket tydligare känner jag spontant. Dock har boken gett mig väldigt god insikt i vad jag ska hålla utkik efter och kommande renovering beskrivs tydlig med färgval. Kontroll av nuvarande färg. Samt vad för angrepp jag har och hur de åtgärdas.

Annonser